Vilka blir konsekvenserna om Riksarkivets digitaliserade material blir öppet tillgängligt för alla? Ökade besökssiffror vid Arkivcentrum Syd. Hur ska Sveriges släktforskarförbund finansiera sin verksamhet framöver? Utbildningsinsatser 2017. Projektet Oäkta barn. Det var några av ämnena på konferensen.

Konferensen inleddes med att vår ordförande Hans-Göran Nilsson hälsade de drygt 30 deltagarna välkomna och lämnade sedan ordet till Nils Dahlin, ordförande i värdföreningen, som presenterade Landskronabygdens släktforskare och dess verksamhet.

Information från Riksarkivet och Arkivcentrum Syd
Dagens förste gäst, Jan-Eric Bruun från Arkivcentrum Syd, informerade om aktualiteter från Riksarkivet och Landsarkivet i Lund. Nästa år fyller Riksarkivet 400 år och det kommer att uppmärksammas på många sätt. Det planeras redan nu för de olika arrangemang som ska äga rum under jubileumsåret och man kommer också att ge ut en jubileumsbok. Arkivcentrum Syd har fått nya leveranser, bland annat från länsstyrelserna i Blekinge och Halland. Glädjande är att antalet besökare vid Arkivcentrum Syd ökade under förra året – vilket är ett välkommet trendbrott. Läsesalen kommer under våren att moderniseras och man planerar också en ombyggnad av receptionen och shopen. Temat för Arkivens dag 2017 kommer att bli ”Synd och skam”.

Aktuellt från Sveriges släktforskarförbund
Erland Ringborg, ordförande för Sveriges släktforskarförbund, var näste gäst. Inledningsvis berättade han om Riksarkivets uppdrag att beskriva förutsättningarna för att göra digitaliserat material öppet tillgängligt och vilka konsekvenser det kan få.

Erland Ringborg berättade att nästa utgåva av Sveriges dödbok kommer som en förhandsutgåva till hösten. Den fullständiga versionen beräknas vara klar 2018. 

En viktig fråga för förbundet är vilka produkter man i framtiden ska ta fram, hur de ska tillhandahållas och hur de ska prissättas. Förbundet ser över sina finansieringskällor för att hitta alternativa inkomstkällor men undersöker också möjligheter att avgiftsbelägga tjänster som i dag är gratis, till exempel Anbytarforum. När Erland Ringborg ställde frågan till åhörarna hur de ställer sig till en höjning av medlemsavgiften till förbundet blev diskussionerna livliga. Det lär de också bli på den kommande samrådskonferensen i Uppsala.

Arbetet med von Kochens journal är i princip klart
Sven Horndahl och Karin Olofsson var nästa gäster. De informerade om att arbetet med von Kochens journal nu kommit så långt att boken är färdig för tryck. Det som återstår av arbetet är att renskriva von Kochens bouppteckning som kommer att ges ut som ett supplement till boken. Boken kommer bestå av två delar som kommer att säljas tillsammans.

Sven och Karin undersöker nu möjligheter att få bidrag till tryckkostnaderna. Förhoppningen är att boken ska kunna säljas på Släktforskardagarna i Halmstad i augusti.

Budget 2017

Konferensen fortsatte sedan med att Hans-Göran Nilsson med hjälp av Monica Andersson, presenterade styrelsens förslag till budget för 2017. Därefter var det dags för lunch.

Vad har hänt sedan den förra konferensen?
Efter lunchen fortsatte Hans-Göran med att informera om vad som förbundet arbetat med sedan den förra ordförandekonferensen i höstas:

• Arbetet med Skånes knektregister fortsätter och målet är att till nästa uppdatering av Centrala soldatregistret ska uppgifterna för Skånska dragonregementet var klara. Därefter kommer motsvarande arbete att påbörjas för Skånska husarregementet
• Samarbetet med Hembygdsförbundet fortsätter och målet är att på olika sätt hitta former för hur man ska kunna öka samverkan mellan släktforskar- och hembygdsföreningar. Hans-Göran betonade att initiativen måste komma från föreningarna. Förbundens roll är att på olika sätt stödja föreningarna.
• Styrelsens förslag till utbildningar och aktiviteter under 2017. Hans-Göran inledde med att presentera några av förslagen. Därefter fortsatte Cecilia Sandbring att presentera resultatet av den sammanställning som hon gjort när det gäller föreningarnas medlemstidningar. Cecilia presenterade sedan styrelsens förslag till hur vi kan gå vidare med att undersöka möjligheter att samverka när det gäller tryck och distribution av tidningar. Cecilia redogjorde också för hur vi kan bygga upp en artikelbank på hemsidan.

Föreningarna fick prioritera förslagen. De förslag som fick flest röster var: fortsättningskurs i DNA (9 röster), produktion av föreningstidningar, kurs/information om hur man skapar och underhåller hemsidor samt skattefrågor för föreningar (samtliga 8 röster). Här prioriterar Jan Nilsson från Staffanstorps släktforskarförening bland förslagen.

Valberedningen, projektet Oäkta barn
Efter att Lennart Magnusson, ordförande i valberedningen, informerat som dess arbete och det därpå följande eftermiddagskaffet, var det dags för den sista programpunkten för dagen. Projektet Oäkta barn.

Hans-Göran redovisade att man i projektet hittills har registrerat drygt 70 000 poster. De två härader som man har kommit längst med är Herrestad och Villand, för vilka det finns 11 485 respektive 4 821 poster (hämtade från födelseböckerna). När det gäller domböcker är 89 årgångar vad avser Villands härad och 50 årgångar för Kristianstads kämnärsrätt, granskade. Vad gäller Herrestads härad är 69 årgångar av domböcker genomgångna. Frågan är nu hur det fortsatta arbetet ska läggas upp. Hans-Göran berättade att det behövs fler krafter till projektet och det är viktigt med aktivt stöd från föreningarna. Detta mottogs positivt av konferensdeltagarna samtidigt som de pekade på vikten av att styrelsen och projektet tydligare presenterar själva projektet och beskriver vad som förväntas om man vill delta i arbetet.

Tack till Landskronabygdens släktforskare och deltagarna
Konferensen avslutades med att Hans-Göran framförde sitt och styrelsens tack till Landskronabygdens Släktforskare för ett utmärkt arrangemang och till deltagarna för givande diskussioner.